London
Skrämmande med vänstertrafik, hade glömt att de har det här. Förstod ingenting när chauffören satte sig på fel sida och var livrädd i rondellerna.
Nu ligger jag i sängen på hotellrummet och är lite nojig att jag inte ska höra alarmet som ringer om mindre än 4 timmar. Det känns inte helt humant, särskilt inte nu när jag vant mig vid 10-12 timmars sömn per natt.
Har sagt hejdå igen också. En anledning till att jag valde att säga upp mig var för att jag inte orkar med alla hejdå längre. Och så dyker dom upp ändå. Det gör ont! Men ska bli skönt att komma hem också.
Nä kanske ska sova nu eller vad säger ni?
Ja.
Nu ligger jag i sängen på hotellrummet och är lite nojig att jag inte ska höra alarmet som ringer om mindre än 4 timmar. Det känns inte helt humant, särskilt inte nu när jag vant mig vid 10-12 timmars sömn per natt.
Har sagt hejdå igen också. En anledning till att jag valde att säga upp mig var för att jag inte orkar med alla hejdå längre. Och så dyker dom upp ändå. Det gör ont! Men ska bli skönt att komma hem också.
Nä kanske ska sova nu eller vad säger ni?
Ja.
Presidenten i hissen
Haha! Kom att tänka på när jag och Lars (Liselotte) var i Kairo tillsammans i vintras på miniweekend. Ni som träffat oss vet att vi blir lite knäppa tillsammans.
Under hela helgen diskuterade vi våra möjligheter att ställa upp i presidentvalet i Egypten. Vi hade en massa bra ideer på löften vi skulle annonsera ut för att locka väljare. Minns dom inte nu men ett var något om att införa mjukare galabeyor.
Lars fick lite storhetsvansinne tillslut och började ställa krav. Han ville till exempel göra om en våning i Kairotornet till sitt kontor och han ville att alla skulle tilltala honom Ers Höghet.
När vi klev in i hissen på vårt fancy hotell och dörrarna skulle till att stängas slank en man in i hissen med oss. Lars tittade lite menande på mig och sa:
- Som blivande president känner jag mig inte helt bekväm med att dela hiss med någon annan.
Jag instämde och skulle precis tillägga något när mannen plötsligt tittade upp och sa:
- Jaha så ni är också från Sverige!
Sen följde en mycket awkward hisstystnad.
Under hela helgen diskuterade vi våra möjligheter att ställa upp i presidentvalet i Egypten. Vi hade en massa bra ideer på löften vi skulle annonsera ut för att locka väljare. Minns dom inte nu men ett var något om att införa mjukare galabeyor.
Lars fick lite storhetsvansinne tillslut och började ställa krav. Han ville till exempel göra om en våning i Kairotornet till sitt kontor och han ville att alla skulle tilltala honom Ers Höghet.
När vi klev in i hissen på vårt fancy hotell och dörrarna skulle till att stängas slank en man in i hissen med oss. Lars tittade lite menande på mig och sa:
- Som blivande president känner jag mig inte helt bekväm med att dela hiss med någon annan.
Jag instämde och skulle precis tillägga något när mannen plötsligt tittade upp och sa:
- Jaha så ni är också från Sverige!
Sen följde en mycket awkward hisstystnad.
SÅ missförstådd
Herregud. Allting började så bra.
Jag fick tag på en taxi nästan direkt och han körde BRA! Långsamt, tryggt och säkert. Det var en gammal man och han pratade inte med mig alls under resan. HELT underbart. Han gick också med på priset 10 pund utan att krångla det minsta.
Jag var faktiskt så överväldigad att jag bestämde mig för att ge honom hela 20-lappen för resan, vilket är sjukt bra med tanke på hur länge man annars kan dividera om 5 pund av ren princip.
Men det blev inte riktigt som jag tänkt mig för han tittade inte ens på 20-lappen utan tackade bara och sa hejdå. Först trodde jag att han tänkte lura mig vilket kändes väldigt snopet när jag tänkte va då snäll. Men jag tror faktiskt att han tog för givet att det var en 10-pundsedel han fick. Jaja. Pengarna kom ju fram och jag sa att han var en bra chaufför, så ingen större skada skedd.
Sen kom jag in på cafet i mysiga Il Mercato och sjukt sugen på varm choklad som jag är, försökte jag tappert ta reda på om de hade sojamjölk. Det gick inte. Det GÅR inte.
Den första servitören bara tittade på mig och sa "yes yes, soya" men man ser så tydligt i deras ögon när dom inte förstår. Den andra fattade ingenting. Tillslut kom deras chef fram och fattade kanske lite mer men jag är fortfarande inte säker på om de har sojamjölk eller ej. Han sa nämligen ja och visade sedan stolt upp ett paket vanlig mjölk speciellt framställd för att görs cappuchino.
Jag orkar inte. Och sen frågade han vad jag heter och jag sa Maria. Varför ska alla veta vad man heter för?
Jaja. Dom försöker bara va trevliga. Jag fick några extra kakor och servetter iallafall och sitter nu med en kopp grönt te.
Det är så mycket lättare att göra sig förstådd när man har en arab med sig. Då är det minsann ingen som frågar vad man heter.
Jag fick tag på en taxi nästan direkt och han körde BRA! Långsamt, tryggt och säkert. Det var en gammal man och han pratade inte med mig alls under resan. HELT underbart. Han gick också med på priset 10 pund utan att krångla det minsta.
Jag var faktiskt så överväldigad att jag bestämde mig för att ge honom hela 20-lappen för resan, vilket är sjukt bra med tanke på hur länge man annars kan dividera om 5 pund av ren princip.
Men det blev inte riktigt som jag tänkt mig för han tittade inte ens på 20-lappen utan tackade bara och sa hejdå. Först trodde jag att han tänkte lura mig vilket kändes väldigt snopet när jag tänkte va då snäll. Men jag tror faktiskt att han tog för givet att det var en 10-pundsedel han fick. Jaja. Pengarna kom ju fram och jag sa att han var en bra chaufför, så ingen större skada skedd.
Sen kom jag in på cafet i mysiga Il Mercato och sjukt sugen på varm choklad som jag är, försökte jag tappert ta reda på om de hade sojamjölk. Det gick inte. Det GÅR inte.
Den första servitören bara tittade på mig och sa "yes yes, soya" men man ser så tydligt i deras ögon när dom inte förstår. Den andra fattade ingenting. Tillslut kom deras chef fram och fattade kanske lite mer men jag är fortfarande inte säker på om de har sojamjölk eller ej. Han sa nämligen ja och visade sedan stolt upp ett paket vanlig mjölk speciellt framställd för att görs cappuchino.
Jag orkar inte. Och sen frågade han vad jag heter och jag sa Maria. Varför ska alla veta vad man heter för?
Jaja. Dom försöker bara va trevliga. Jag fick några extra kakor och servetter iallafall och sitter nu med en kopp grönt te.
Det är så mycket lättare att göra sig förstådd när man har en arab med sig. Då är det minsann ingen som frågar vad man heter.
Kuckeliku!
Godmorgon alla katter!
Var klarvaken mellan kl 6 och 9 imorse, spelade angry birds för fulla halsar med kunde inte somna om förrän en timme innan alarmet gick. Why you little...
Snart ska vi till poolen, paniken över min vithet börjar komma. Förut var det mer okej när jag kunde skylla på att jag jobbat. Men what to skylla på nu liksom?
Så poolen it is. Sen ska vi till älskade Makani, helt seriöst, den kedjan borde finnas i så många fler länder än bara Egypten. Iallafall i Sverige. I förrgår provade jag deras laxsmörgås för första gången, sjukt god! Hur kan jag inte ha upptäckt den förut? Nu måste jag äta där minst en gång om dagen av den tid som finns kvar.
Vet att jag har tröttnat på Egypten lite och att Sverige verkligen är rätt plats för mig just nu, men det är fortfarande ett land som ligger varmt om hjärtat. Trots att stället är byggt för turism är det fortfarande så lokalt. De spelar delar ur koranen istället för internationell musik i taxibilarna. Butiksägare äter lunch på golvet i sina affärer, kameler springer på vägarna, gamla marknaden är mer tilltalande för egyptier än för turister.
Man måste på något sätt komma in i det för att gilla det. Och när man väl har förstått hur det fungerar, kommer det för alltid ha en plats i ditt hjärta. Från alla lokala restauranger där de kör in får på skottkärror in i köket, de välbesökta skrädderierna med utrotningshotade symaskiner på små träbänkar till de högljudda böneutropen och nyanserna över Sinais berg när solen går ner.
Men när man börjar prata högt för sig själv på gatan om hur jobbiga taxichaufförerna är eller gör allt för att undvika egyptisk mat för att man helt enkelt har fått för mycket av det, då är det dags att åka hem.
And hem she goes! Men först ska hon alltså bli lite brun.
Var klarvaken mellan kl 6 och 9 imorse, spelade angry birds för fulla halsar med kunde inte somna om förrän en timme innan alarmet gick. Why you little...
Snart ska vi till poolen, paniken över min vithet börjar komma. Förut var det mer okej när jag kunde skylla på att jag jobbat. Men what to skylla på nu liksom?
Så poolen it is. Sen ska vi till älskade Makani, helt seriöst, den kedjan borde finnas i så många fler länder än bara Egypten. Iallafall i Sverige. I förrgår provade jag deras laxsmörgås för första gången, sjukt god! Hur kan jag inte ha upptäckt den förut? Nu måste jag äta där minst en gång om dagen av den tid som finns kvar.
Vet att jag har tröttnat på Egypten lite och att Sverige verkligen är rätt plats för mig just nu, men det är fortfarande ett land som ligger varmt om hjärtat. Trots att stället är byggt för turism är det fortfarande så lokalt. De spelar delar ur koranen istället för internationell musik i taxibilarna. Butiksägare äter lunch på golvet i sina affärer, kameler springer på vägarna, gamla marknaden är mer tilltalande för egyptier än för turister.
Man måste på något sätt komma in i det för att gilla det. Och när man väl har förstått hur det fungerar, kommer det för alltid ha en plats i ditt hjärta. Från alla lokala restauranger där de kör in får på skottkärror in i köket, de välbesökta skrädderierna med utrotningshotade symaskiner på små träbänkar till de högljudda böneutropen och nyanserna över Sinais berg när solen går ner.
Men när man börjar prata högt för sig själv på gatan om hur jobbiga taxichaufförerna är eller gör allt för att undvika egyptisk mat för att man helt enkelt har fått för mycket av det, då är det dags att åka hem.
And hem she goes! Men först ska hon alltså bli lite brun.
Lägesrapport
Vi har en katt i trapphuset som brukar jama när vi går ut. Jag ger henne lite av vår ost ibland, hennes tass är helt böjd och hon är jättesmal. :( Längtar hem till våra tjockiskatter! Dom har det så himla bra.
Häromdagen skulle vi gå till stranden. Osman hade hittat en bra asfaltväg som verkade gå hela vägen dit. Vi tänkte inte bada, bara se hur den såg ut och typ njuta av solnedgången. När vi gått i 45 minuter och det fortfarande var längre bit kvar än vad vi hade gått, bestämde vi oss dock för att gå tillbaka. Tog jättefina bilder men blogg-appen funkar fortfarande inte. :(
Känner mig helt paranoid och rädd för allt här, taxichaufförerna kör fortfarande som att dom åker gocart-bilar på Gröna Lund och igår när vi gick hem eldade de sopor på andra sidan gatan. De hade nog inte tänkt så mycket på exakt vad de eldade dock, för plötsligt började det smälla och det flög saker ut ur brasan, som rakater. Jag sprang förbi elden så fort jag kunde medan Osman lungt fortsatte gå och skrattade åt mig.
Eller som när han skulle göra kycklingsoppa och jag först vägrade äta eftersom kycklingen först tinat i öppen påse och rumstemperatur innan jag upptäckte den och la den i kylen, där den sen legat i mer än ett dygn. Var tvungen att fråga runt och googla massor innan jag vågade äta av soppan.
Kanske är vi lite väl försiktiga i Sverige, vi skulle nog kunna vara mer vågade och mindre lagom ibland. Men samtidigt är det så skönt att veta att alla som kör bil hemma (förutom några få undantag) har körkort och vet vad döda vinkeln är, och att om man beställer kött på en restaurang så vet man att kocken har använt handskar och att det inte finns kackerlackor i köket.
Egypten är ett fantastiskt land och jag älskar det, men just nu har jag faktiskt fått min dos av arabländer och längtar hem till frisk luft och gröna skogar.
Häromdagen skulle vi gå till stranden. Osman hade hittat en bra asfaltväg som verkade gå hela vägen dit. Vi tänkte inte bada, bara se hur den såg ut och typ njuta av solnedgången. När vi gått i 45 minuter och det fortfarande var längre bit kvar än vad vi hade gått, bestämde vi oss dock för att gå tillbaka. Tog jättefina bilder men blogg-appen funkar fortfarande inte. :(
Känner mig helt paranoid och rädd för allt här, taxichaufförerna kör fortfarande som att dom åker gocart-bilar på Gröna Lund och igår när vi gick hem eldade de sopor på andra sidan gatan. De hade nog inte tänkt så mycket på exakt vad de eldade dock, för plötsligt började det smälla och det flög saker ut ur brasan, som rakater. Jag sprang förbi elden så fort jag kunde medan Osman lungt fortsatte gå och skrattade åt mig.
Eller som när han skulle göra kycklingsoppa och jag först vägrade äta eftersom kycklingen först tinat i öppen påse och rumstemperatur innan jag upptäckte den och la den i kylen, där den sen legat i mer än ett dygn. Var tvungen att fråga runt och googla massor innan jag vågade äta av soppan.
Kanske är vi lite väl försiktiga i Sverige, vi skulle nog kunna vara mer vågade och mindre lagom ibland. Men samtidigt är det så skönt att veta att alla som kör bil hemma (förutom några få undantag) har körkort och vet vad döda vinkeln är, och att om man beställer kött på en restaurang så vet man att kocken har använt handskar och att det inte finns kackerlackor i köket.
Egypten är ett fantastiskt land och jag älskar det, men just nu har jag faktiskt fått min dos av arabländer och längtar hem till frisk luft och gröna skogar.
Som sagt...
Osman kom hem, helt exhalterad, och berättade att de kommer meddela vem som blir landets nya president om TVÅ MINUTER.
Hihi.
Jag var helt cool och sa lugn, vi är i Egypten, det kommer ta en timme. MINST en halvtimme.
Som sagt - här sitter vi, en och en halv timme senare och är fortfarande inte närmare en presentation av den nya presidenten. Däremot har de börjat ogiltigförklara några tusen röster.
Egypterna måste vara det mest tålmodiga folket i världen. I'm telling you.
Hihi.
Jag var helt cool och sa lugn, vi är i Egypten, det kommer ta en timme. MINST en halvtimme.
Som sagt - här sitter vi, en och en halv timme senare och är fortfarande inte närmare en presentation av den nya presidenten. Däremot har de börjat ogiltigförklara några tusen röster.
Egypterna måste vara det mest tålmodiga folket i världen. I'm telling you.
Svartvitt
Lite tråkigt att lägga upp inlägg utan bilder men so be it. Man kan väl inte kräva så mycket när man har en gratisblogg och 20 läsare om dagen (I know! Sjukt många!).
Stannar nog inte i London förresten, eller har inte bestämt mig helt än men det kostar typ 600 kronor extra (typ samma summa som jag lagt på sushi sista veckan....).
Älskar egyptiernas tidsoptimism också, den är värre än vår. Yes familjen, jag talar om vår. Igår när jag hoppade in i en taxi till exempel så ringer chaufförens telefon (det är btw förbjudet att prata i telefon när man kör bil här men det gör absolut ingen skillnad). Vi har precis börjat köra och jag förstår att det är en kund som ringer. Trots att det tar 5-10 minuter till mig och sedan säkert minst 5-10 minuter till platsen han ska hämta upp kunden på, lovar han ändå:
- No problem, I come in 2 minutes.
I sann egyptisk anda.
Stannar nog inte i London förresten, eller har inte bestämt mig helt än men det kostar typ 600 kronor extra (typ samma summa som jag lagt på sushi sista veckan....).
Älskar egyptiernas tidsoptimism också, den är värre än vår. Yes familjen, jag talar om vår. Igår när jag hoppade in i en taxi till exempel så ringer chaufförens telefon (det är btw förbjudet att prata i telefon när man kör bil här men det gör absolut ingen skillnad). Vi har precis börjat köra och jag förstår att det är en kund som ringer. Trots att det tar 5-10 minuter till mig och sedan säkert minst 5-10 minuter till platsen han ska hämta upp kunden på, lovar han ändå:
- No problem, I come in 2 minutes.
I sann egyptisk anda.
Förtydligande
Osman var guiden igår alltså, inser att det var lite oklart (tack Anneli). Låter som en sjukt otrevlig person att åka på utflykt med annars!
Insåg också idag (tack facebook) att det är midsommar imorgon. Herregud. Tog kvällen till ära och visade bilder på svenskar som dansar runt midsommarstången för mitt kära sällskap. Lite awkward bara när det kommer till att förklara vad stången föreställer.
- Är det ett kors? Är det Livets Nyckel?
- Näe...
Annars har det varit en ganska lugn dag. Sov sjukt länge (tio timmar PLUS massa små nappar), åt sushu (snälla Makani, flytta till Sverige), spolade ner kackerlackor i diskhon (dom kan simma!!) och lagade mat. Och just ja, jag blev inbjuden till att åka med Natta till Indonesien i vinter också. Lycka!!!
Glad midsommar små katter!
Insåg också idag (tack facebook) att det är midsommar imorgon. Herregud. Tog kvällen till ära och visade bilder på svenskar som dansar runt midsommarstången för mitt kära sällskap. Lite awkward bara när det kommer till att förklara vad stången föreställer.
- Är det ett kors? Är det Livets Nyckel?
- Näe...
Annars har det varit en ganska lugn dag. Sov sjukt länge (tio timmar PLUS massa små nappar), åt sushu (snälla Makani, flytta till Sverige), spolade ner kackerlackor i diskhon (dom kan simma!!) och lagade mat. Och just ja, jag blev inbjuden till att åka med Natta till Indonesien i vinter också. Lycka!!!
Glad midsommar små katter!
Ut i öknen!
Appen funkar fortfarande inte, och de vet inte hur lång tid det kommer ta att fixa. Så inga bilder än. Tur att ni har bra fantasi och kan föreställa er.
Så föreställ er detta.
Igår var jag med på Osmans utflykt till öknen. Hoppade på bussen efter alla andra och gick snabbt till en tom plats i mitten. Tittade inte på någon. När Osman började berätta om omgivningarna (till höger ser ni Akaciaträd, till vänster har vi en beduinby...) knöt jag ihop gardinerna bredvid mig och knappade med telefonen istället.
När vi kom fram till kamelerna hoppade jag av bussen innan han pratat klart och väntade utanför. När han demonstrerade hur man rider på en kamel tittade jag på Sinaifjällen åt det andra hållet.
Det var först när vi kommit fram mot lägret och jag utforskat toaletterna som han var vänlig nog att informera mig om vad han sagt till gruppen. Att jag var en guide som var med för att studera utflykten!!!
De måste ju ha tyckt att jag var helt sämst. Fick sitta med papper och penna och fake-anteckna för att väga upp min tidigare ignorans.
Så föreställ er detta.
Igår var jag med på Osmans utflykt till öknen. Hoppade på bussen efter alla andra och gick snabbt till en tom plats i mitten. Tittade inte på någon. När Osman började berätta om omgivningarna (till höger ser ni Akaciaträd, till vänster har vi en beduinby...) knöt jag ihop gardinerna bredvid mig och knappade med telefonen istället.
När vi kom fram till kamelerna hoppade jag av bussen innan han pratat klart och väntade utanför. När han demonstrerade hur man rider på en kamel tittade jag på Sinaifjällen åt det andra hållet.
Det var först när vi kommit fram mot lägret och jag utforskat toaletterna som han var vänlig nog att informera mig om vad han sagt till gruppen. Att jag var en guide som var med för att studera utflykten!!!
De måste ju ha tyckt att jag var helt sämst. Fick sitta med papper och penna och fake-anteckna för att väga upp min tidigare ignorans.
London
funderar på att boka om min biljett London-Stockholm så jag flyger på kvällen istället för på morgonem. Det skulle ge mig en hel dag i England innan jag återvänder hem. Känns ju lite sådär att landa på Gatwick vid midnatt 1 juli, övernatta en natt och sedan köra direkt till flygplatsen igen tidigt nästa morgon.
Was findes du? Det blir en lång dag men jag är ganska bra på att underhålla mig själv. Det är rätt kul att va en "riktig" turist också med bagage, karta och helt fel kläder (måste köpa paraply!).
Ja. Jag tror bestämt att jag bokar om. Henrik, försök lägga ditt pass på kvällen 2 juli istället! Flyget går vid åttatiden från Gatwick.
Was findes du? Det blir en lång dag men jag är ganska bra på att underhålla mig själv. Det är rätt kul att va en "riktig" turist också med bagage, karta och helt fel kläder (måste köpa paraply!).
Ja. Jag tror bestämt att jag bokar om. Henrik, försök lägga ditt pass på kvällen 2 juli istället! Flyget går vid åttatiden från Gatwick.
Blädi blädi bläääädi
här ligger vi i soffan och följer valet av egyptisk president i teve.
Det är helt sjukt, att det här är deras första fria val av ledare någonsin (de har inte så många att välja på men ändå). Aldrig, sedan en av världens första nationer skapades här för ca 7000 år sedan, har folket själva fått välja vem som ska styra deras land.
I know, för jag har repeterat landets historia lite för många gånger nu.
Må bäste man vinna! Ya raab, ya raab.
Det är helt sjukt, att det här är deras första fria val av ledare någonsin (de har inte så många att välja på men ändå). Aldrig, sedan en av världens första nationer skapades här för ca 7000 år sedan, har folket själva fått välja vem som ska styra deras land.
I know, för jag har repeterat landets historia lite för många gånger nu.
Må bäste man vinna! Ya raab, ya raab.
Att bete sig i Arabien
Nu sitter vi i Il Mercato på Costa Coffe. Det finns sjukt mycket gott att välja på, men jag dricker kamomillte. Magen är fortfarande inte redo för choklad. Mitt sällskap däremot passade på att beställa in en smarrig chokladkaka. Och förbjöd mig sen från att smaka.
Men jag är inte bitter!
Synd att man inte kan lägga upp bilder, har nämligen en galet söt liten tekanna framför mig. Och så har jag klänning på mig. Iiihhh känner mig nästan naken när benen är bara, trots att klännigen räcker till knäna. Sjukt hur fort man anpassar sig.
Men lugna, bara lugna. Kommer fortfarande aldrig att flytta hit och så fort jag kommer hem till svensk sommar eller iallafall förhoppnigsvis senare en turkisk sommar, då åker sommarkkänningarna på igen. Och linnena och kjolarna och korta shortsen.
Den nyinköpta korsetten kommer nog dock ligga kvar oanvänd i garderoben i några år till.
Puss och kram, din flaxande gam!
Men jag är inte bitter!
Synd att man inte kan lägga upp bilder, har nämligen en galet söt liten tekanna framför mig. Och så har jag klänning på mig. Iiihhh känner mig nästan naken när benen är bara, trots att klännigen räcker till knäna. Sjukt hur fort man anpassar sig.
Men lugna, bara lugna. Kommer fortfarande aldrig att flytta hit och så fort jag kommer hem till svensk sommar eller iallafall förhoppnigsvis senare en turkisk sommar, då åker sommarkkänningarna på igen. Och linnena och kjolarna och korta shortsen.
Den nyinköpta korsetten kommer nog dock ligga kvar oanvänd i garderoben i några år till.
Puss och kram, din flaxande gam!
Sakna!
åh, tittade precis igenom gamla blogginlägg och måste medge att jag verkligem saknar tiden som guide i turkiet. Dom dagarna var guld!
Vill lägga upp massa bilder nu men kan inte, damnit.
Ser fram emot min, Sophies och Thereses reunion i Köpenhamn iallafall!
<3
Vill lägga upp massa bilder nu men kan inte, damnit.
Ser fram emot min, Sophies och Thereses reunion i Köpenhamn iallafall!
<3
But why?!
kan inte logga in på blogg-appen längre, dunno why. Försöker uppdatera från webläsaren istället.
Min mage är kaos idag. Kanske beror det på laktosbomben jag drack för ett par dagar sen, måste ha kommit som en chock. Sorry magen! Nu har jag iallafall piller i blått och grönt från apoteket och känner mig redan bättre.
Vet inte hur man laddar upp bilder än, så ni får ha lite tålamod pojkar.
Min mage är kaos idag. Kanske beror det på laktosbomben jag drack för ett par dagar sen, måste ha kommit som en chock. Sorry magen! Nu har jag iallafall piller i blått och grönt från apoteket och känner mig redan bättre.
Vet inte hur man laddar upp bilder än, så ni får ha lite tålamod pojkar.
Det där med förbud
Det är tokförbjudet att fiska längs Sharm el Sheiks kust. Vår båt hade en jättefin skylt uppsatt på väggen med överkryssade bilder som tydligt demonstrerade hur pass förbjudet det var.
Men det här med lagar och regler är ju ingen hit här i Sandyland. Och det lustiga är att när de bryter mot regler så bryr de sig inte alls om att vara diskreta.
Mitt bland alla gäster på båten drar besättningen fram en lång lina med krok som de kastar ner i havet. Det var direkt efter att vi sett delfiner och de hoppades på en stor tonfisk till middag.
Gotta love it.
VIP cruise
Det är namnet på dagens utflykt.
Vi har åkt båt ut mot Tiran-ön och snorklat vid det ryska vraket (som sägs ha gått på grund eftersom kaptenen var full) (det sägs också att all besättnig var full och drunknade då de simmade åt fel håll).
Det har varit lugnt och skönt, snorklade bara en gång och resterande tid satt jag någonstans på båten och chillade. Har till och med sovit. Och ändå är jag trött!
Håhå jaja, det är hårt att ha semester.
Titta! Vi såg delfiner!
Teaser
Facebock TV
Det finns en TV kanal här som heter Facebook TV. Den har tre klipp som visas om och om igen efter varandra. Dygnet runt. Eftersom jag inte kan ladda upp varken video eller bild tänkte jag beskriva:
Klipp 1:
Blå ruta med texten Facebock TV inuti. Som FB-loggan fast felstavat.
Klipp 2:
Blå ruta med texten "Don't like" och en pil som klickar på rutan.
Klipp 3 (med upptrappad musik):
Blå ruta med texten "Like", en pil som klickar på den och rutan lägger sig ner.
Jag undrar vad som krävs för att starta en egen TV kanal i det här landet? Sen är det ganska kul att dom snor andra företags loggor, namn och signaturmelodier hela tiden och verkar komma undan med det. I Kairo sist jag var där körde vi förbi en bil lastad med "Google chips".
We all live in a yellow submarine
Dagens utflykt var Yellow Submarine, en ubåt nästan fast övre delen är alltid över vattenytan. På undre deck kan man se koraller och fiskar genom de glastäckta väggarna.
Det är perfekt om man är rädd för vatten eller av annan anledning inte vill snorkla eller dyka. Eller om man bara ogillar att bli blöt. Färgerna är dock starkare genom ett cyklop än genom ett fönster.
Nu är jag helt slut. Det tar på krafterna att vara ute i solen!
På tur!
Det är så skönt att vara här och inte jobba! Tidigare när jag åkte med på utflykter under lediga dagar kände jag alltid lite ansvar för att alla skulle ha det bra under dagen, och blev liksom irriterad om guiden inte gjorde som jag tyckte man skulle och kände mig besvärad när folk ville småprata, det kom liksom alltid fram vad man jobbade med. Och sen var det svårt att slappna av.
Nu sitter jag här, bredvid guiden, utan någon förklaring och känner mig helchill. Nu är det min tur att ha semester! Och dagens tur är quadsafari.
