Vi ses snart!! ♥


Det är ju faktiskt inte hejdå, det är vi ses. För vi ses ju snart igen och den här säsongen är inte så lång.

Har ryckt upp mig lite, ska rycka upp bröderna ur sängarna också och dra med dom till kyrkan för att lyssna på mamma o pappa när dom sjunger. Sen åker vi till Arlanda och jag flyger vidare till München och Puerto Plata. Landar 23.00 dominikansk tid och möts upp av de andra vid frukosten på hotellet.

Det ska bli jättespännande. Men ONT gör det!

VI SES SNART!!!


Hatar det.


Att säga hejdå är det värsta som finns. Det blir aldrig lättare, hjärtat gör lika ont varenda gång. Vi ses lindrar lite men långt ifrån allt.

Kommer sakna er.








GOD JUL!!


Nu har jag sprungit runt på stan och köpt de sista julklapparna, hittade faktiskt jättebra saker till alla (hoppas jag.. hehe). Sitter här nu och inväntar den där lilla sparken i rumpan som jag snart ska ge mig själv för att komma upp ur sängen och börja slå in klapparna. Och ja. Städa rummet.

Sen ska vi fira mini-jul! Vad mysigt det ska bli. Har varit lite deppig av och till under dagen, hatar verkligen att åka iväg hemifrån och säga hejdå till alla, det är den absolut tveklöst värsta sidan av det här jobbet. Ska bli jättekul att komma dit men kan man inte åka dit utan att lämna familjen? Eller?

Nej. Spark i rumpan, upp och hoppa, nu ska jag va effektiv. God jul på er!



Jul i Sharm el Sheikh vinter 0809.

TO DO list!


Imorgon bär det av, detta är min TO DO-lista:

Packa om väskan

STÄDA RUMMET

Köpa sista klapparna + önskningar från Domi

Träffa Kimpan på stan o säga hejdå

Chilla i soffan

Äta julmat

Fira minijul med la familla ♥

Pussa på katterna

Tycka att jag packat bra och känna mig väl förberedd

Komma på kl 23 att jag har elva stora saker till att packa ner

Få midnatt-panik

Komma på en lösning

Sova som en gris


Estocholmo!


Ligger nu i Carros extrasäng och har fastnat lite vid datorn som vanligt. Tänkte att jag lika gärna kan uppdatera lite när jag ändå ligger här. Så jaha, hej, hoppas ni mår bra!

Själv är jag då i huvudstaden och har två dagar kvar på managerutbildningen vilket är ganska sjukt. Tiden går så fort. Imorse kom jag till centralen typ tio över sju och eftersom porten till kontoret öppnas kl åtta och kursen började kl nio, kände jag inte för att hoppa på första tunnelbanan dit. Kände inte helt för att gå heller, med tanke på att mina öron, min näsa och mina ben nästan ramlat av pga den bitande kylan på morgonen.

Så vet ni vad jag gjorde? Jag sov. Satte mig i ett litet soff-bås, lutade huvudet mot handflatan och sov i en halvtimme. Sen vaknade jag, plockade ihop mina saker som om ingenting hänt och promenerade iväg till tunnelbanan. Kom dit bara ca tio minuter före de andra.

Sen har dagen flytit på, vi har lärt oss sjukt mycket och efter sista föreläsningen begav vi oss vidare till Hilton på after work. Träffade gamla och nya kollegor och återupplivade gamla minnen.

Men nu är det dags att sova, två intensiva dagar kvar och sen är det dags för mini-julafton. ♥

GODNATT!


PS.


Tänkte köpa Lonely Planets utlaga om Dominikanska idag efter kursen och börja läsa på tåget mellan Stockholm och Uppsala. Påvägen hem skrev min syster till mig att jag inte fick köpa nåt till mig själv eftersom vi ska ha minijul på lördag. Svarade att jag bara skulle köpa den här boken men hon tillät mig inte!

Mamma hade ju redan köpt den till mig. ♥ Aaw hur gulliga är dom inte. Så nu har jag fått den lite i förväg och ska läsa HEEELA vägen till Stockholm imorgon bitti kl 7.



DS.

Nejmen. Godnatt då!


Managerkursen är sjukt inspirerande. Man lär sig en hel del som faktiskt hade varit bra att veta innan, men som iallafall är superbra att veta nu och som vi verkligen kommer ha nytta av i framtiden. Och jag tror vi alla verkligen har lust att börja nu, att få vår sommardestination och vårt team och att äntligen sätta igång.

Åker till min vinterdestination Dominikanska Republiken på söndag - och ska söka sommardestination på onsdagen efter. Lite galet, men som tur är vet jag vart jag vill. Turkiet here i come! Förhoppningsvis.

Det är så kallt att öronen nästan trillar av men fortfarande älskar jag friskluften och vilken effekt den har, att man blir pigg bara av att sticka näsan utanför dörren. Människorna i Sverige är också mycket trevligare och mer tillmötesgående än jag minns. Innan man pratar med dem är de väldigt mycket för att ignorera en och absolut inte under några omständigheter möta ens blick eller råka le. Men frågar man om vägen till exempel (som jag gjort ungefär femton gånger hittills) så är de jättegulliga och hjälpsamma.

Så sluta ha fördomar om svenskar! Haha, det där var mest till mig själv. Glömmer liksom bort lite hur det är när man varit borta ett tag. Däremot är det lika dyrt, om inte dyrare, än jag minns. Sanslöst dyrt. Ett glas vin för 58 kronor och ett toalettbesök för 10 kronor?! Är det föresten normalt här att killar och tjejer delar de stora offentliga toaletterna?

Det var de stora frågorna för dagen, nu ska Kicki sova. Godnatt!


Alltså.


Jag ser barn överallt. Det finns barn överallt! Är borta några år och plötsligt är det baby-boom i Sverige. Vad händer liksom? När jag får barn kommer väl mina kompisars ungar vara vuxna eller iallafall tonåringar. Men det gör inget, mina barn ska leka med dom ändå, vare sig dom vill eller inte.

Nu åker jag och päronen till Coop och söndagshandlar lite, sen ska jag... städa mitt rum. Åh.



Inte än på ett tag.

Panik!


Är vad man känner när Mario tar upp en på sitt huvud och hoppar ner i lavan. Eller när man bubblar sig och blir träffad av ett grönt eldklot.

Eller när man för ovanlighetens skull ligger etta i racet och snubblar på ett bananskal eller får bläckfisken och ramlar över kanten, och man bara ser hur man snabbt sjunker ner till sjunde plats.

Åh nej. I think I got addicted to MarioKart.


Provsvaren har kommit!


Jag har den här parasiten i min mage:



Det känns väldigt bra måste jag säga. Hoppas du trivs bra där! Njut av den korta tid du har kvar.

Stålkvinnan!


Känner jag mig som nu. Har nämligen vaccinerat mig mot kolera idag. Iallafall första omgången, andra blir om en vecka. Sen är jag immun och kan åka till Dominikanska utan problem.

Åh, det är så fruktansvärt allt som drabbat Haiti, det tar liksom aldrig slut. Hörde på nyheterna ikväll att 1100 människor har dött hittills av koleran. Plus alla som dog av jordbävningen i fjol och alla innan dess som dör pga kriminaliteten eller av svält.

Det är alltid de som har det värst, som drabbas mest. Varför är det så?



Ska dra igång insamlingar där nere som vi gjorde förra året. Så man kan köpa vatten mat och mediciner att skicka ner till Haiti och bara hoppas innerligt att det når fram.



Brum brum!


Imorse körde jag Brur till skolan och var därmed frisläppt i den svenska trafiken igen för första gången sedan april. Eller ännu längre sen.

Det gick faktiskt bra! Körde precis på hastighetsbegränsningen, väl medveten om att poliser lurar bakom varje hörn med böteslappar på tusentals kronor om man överstiger begränsningen med 3km i timmen. I know this, dom kan inte lura mig. Lite svårt var det i rondellen dock, eftersom jag är van vid att bara köra rakt in och att de som befinner sig inuti rondellen lämnar företräde för dom som kommer in. Så går det ju inte till här. Och det kom jag på innan jag kört fram till rondellen.

Sen förvånades jag lite över att alla körde i högerfilen? Och vad tyst det är när ingen tutar! Pappa undrade om jag hade tutat något men det hade jag inte, det fanns ju ingen anledning. Råkade blinka med hellyset en gång men det sa jag inte. Fast nu läser han det ju här iallafall. Men det berodde bara på att jag tog fel på hellyset och vindrutetorkaren, inget märkvärdigt.





Ps. Fick en reflex att köra om bilen framför när han (och alla andra) låg i högerfilen påväg tillbaka från Brurs skola. Hade inte bråttom överhuvudtaget, men det är så man gör i Egypten och Turkiet. Iallafall i Egypten. Om vänsterfilen är ledig, kör man om. Men lugn bara lugn, jag hejdade mig och låg snällt kvar bakom bilarna, polisen fick inga boter utdelade imorse. Inte till mig iallafall. Ds.

BÄÄÄ!


Vet ni vad jag ska göra nu?

Räkna får.



Sussa sött! ♥


They say you know when you know,


but I dont know.


Jag och Annälä skulle gå till svamptorget men eftersom hon inte tycker om svamp ska vi gå till Gottsunda centrum istället. Det är så skönt att vara hemma, slappnar alltid av direkt och kopplar bort hjärnan totalt. Redan på flygplatsen. Precis som alla som åker utomlands på semester, checkar jag in hjärnan när jag åker hem. Och hämtar ut den igen i passkontrollen påväg bort igen. Den ligger alltid där och väntar tålmodigt på mig.

Det är så skönt att bara vara. Att bara njuta. Och fullkomligt slappna av tillsammans med de bästa människorna i hela världen ♥.

Annälä sa precis ett skämt som jag tydligen berättade för henne för 103 år sedan men som jag inte längre minns. Hon sa:

- Whiskas. Om mattanterna själva får välja.

Hihihihihi. Jag hade bra humor redan då. Och så kan vi ignorera att hon sa att det inte var jag som kom på skämtet, det hörde vi inte.


Snö <3


Har alltid älskat snö och gör det fortfarande, det är ju så vackert! När man går i skogen och ser snön falla ner i ljuset av gatlyktorna, då känns det nästan som att man befinner sig i en tavla.

Tvillingarna åkte precis till skolan för att göra nationellt prov. Jag och Anneli mätte oss igår och kom (återigen) fram till att jag är längre än henne!!! ♥ Dont worry sis, du kan fortfarande växa några millimeter. Eller.. Nja.

Igår träffade jag min barndomsvän som är lika gammal som jag men den största skillnaden mellan oss är ju att jag reser världen runt, singel och fri, medan hon har lägenhet, bil, sambo och TVÅ BARN. Helt galet, det känns fortfarande lite ovant när hennes son kallar henne för mamma. Och jag hade av någon anledning inte förväntat mig att deras badrum skulle vara fyllt av blöjor och pottor.

Men åh vad söta dom är. Till och med hennes minsta bebis som spydde på min tröja. Hur kan man spy ner någon och fortfarande framstå som lika söt? Det är verkligen bara bebisar som kan lyckas med sånt. Möjligtvis katter. Fast dom brukar inte spy på en lika ofta. Men dom kan rivas och bitas och fortfarande kan man inte låta bli att gosa med dom!

Nej men hörrni nu ska jag läsa på lite mer om vårt företag inför kursen, kul va? Skulle hellre gå ut och åka pulka men lika bra att börja förbereda sig nu. Skulle nog se lite konstigt ut med en ensam 24-åring i pulkabacken.


HAHAHAHAHA!

Stortorget, Lund

Två killar~23 står och snackar, en tjej ~20 går förbi och känner igen en av dem.
Hon (sprudlande glad): Nämen heeej!
Kille 1: Nämen tjeeena, hur är läget?
Tjejen: Bra! Men du jag måste verkligen kila, men jag ringer dig sen, okej? Det är samma nummer som du ringde från i helgen va?
Kille 1: Eeh ja.
Tjejen: Okej, hej då!
Kille 1: Hej då!
Kille 2: Har du nytt nummer?
Kille 1: Nä, min mobil dog och var tvungen att låna Sandras mobil och ringa och ljuga.
Kille 2: Sandras?
Kille 1: Aa, den andra tjejen jag ligger med…
Kille 2: Gött!
Tystnad. Båda tittar på varandra.
Kille 1: HELVETE!


='D


Sjuk!


Men ack så lycklig.

Det ingick inte direkt i min plan att besöka vårdcentralen första dagen på semestern men lika bra att passa på när man är hemma och kan kolla upp saker ordentligt. Annars har jag växlat mellan sängen och soffan, spelat mariokart med syskonen, gosat med katterna och... nej det ska jag nog inte skriva här.

Och vad jag tänker göra nu ska jag heller inte skriva här.

Godnatt små katter!

Battery is going doooooooown.


Dags för en kaffe för mina sista euromynt! Fattar inte hur jag alltid kan sakna pengar. Eller jo, det gör jag.

Allt är sushins fel.


Hej hej från Wien.


Jag gillar Wiens flygplats tusen gånger bättre än Frankfurts. Därför att:

1. Jag har redan hittat min gate.
2. DET FINNS GRATIS INTERNET!!!!!!!

Lyckan hade varit fullkomlig, om jag inte packat ner datasladden i det incheckade bagaget. Hade inget val. :( Men en timme kanske batteriet håller?

Gillar Egypten bättre än Österrike. Därför att:

1. Incheckningsdisk-killen nämnde inte ens mina 28 kilo övervikt. Det enda man behöver göra för att komma undan med saker och få vad man vill i Egypten är att vara trevlig. Man kommer hur långt som helst med salamo aleikum och amla hawagby.

(översättning: hej och jag har precis plockat mina ögonbryn).

2. Gubben i Wiens passkontroll var sur. Utan anledning. Jag var till och med jättetrevlig mot honom och han svarade mig på tyska.

Annars har allt gått bra hittills, bara ett flyg kvar sen landar jag äntligen i SVERIGEEEE! En sak gick dock inte riktigt som planerat. Har bara flygit med charterflyg från Sharm el Sheikh och visste inte att det fanns en speciell passkontroll för domestic flights. Vilket jag borde ha fattat och tänkt på, men det gjorde jag helt enkelt inte. Istället stod jag och köade i tjugo minuter med sjutusen ryssar som försökte tränga sig före mig. LYCKA TILL säger jag bara. Inte en chans. Och jag älskade vakten som sa åt ryssarna att gå tillbaka in under stängslet som de krypit under och fortsätta stå i kön. Hade han inte gått iväg skulle han lätt ha fått mina sista pengar i dricks.

Och efter sjutusen år så kom jag äntligen igenom men hittade inte min gate. Däremot hittade jag en svensk guide från en annan resebyrå så jag frågade henne och hon tittade på mig med den där blicken som säger åh-ännu-en-dum-turist och förklarade snällt att jag var i helt fel terminal. Jag tackade artigt och spelade med i dum-turist-spelet samtidigt som jag tackade Gud att hon inte visste vem jag var.

Vad gör ni då? Har ni börjat köra än för att hämta mig? För det är lite tidigt, ni kan åka tillbaka igen och vänta ett par timmar till. Och när ni ändå är hemma och vänder, kanske ni kan kasta in en vinterjacka och ett par vantar i bilen? Och en varm mössa kanske? Känner inte riktigt att min musse pigg-tröja och palestinasjal är fullt medvetna om vad som väntar dom.




Hejda sandladan!!


Imorgon i gryningen gar mitt flyg till Kairo, Vienna och slutligen Stockholm dar jag far traffa min efterlangtade familj!!!!

Igar hade vi avskedsmiddag pa Little Buddah och jag kommer sakna mina kollegor och chefer har, dom ar verkligen jattesota och det ar sa kul att ha fatt chansen att komma hit och hjalpa dom starta upp sasongen!

Har inte sagt till pannkaks-mannen och omelett-mannen vid frukosten pa hotellet att jag ska aka. Dom kommer nog undra vart jag tog vagen. Forsoker alltid vara lite diskret vid restaurangen sa att ingen ska veta att jag jobbar har. Har inget emot att jobba men orkar liksom inte ga runt och ha blickar pa mig nar jag hamtar mat i mina mjukisbyxor. Men ack, varje morgon blir jag avslojad nar pannkaks-mannen ropar GOODMORNING TOURLEADER! No work today? och hela omelett-kon vander sig om och tittar nyfiket.

Eftersom vi hade fem stora fulla bussar till var beduin-utflykt i fredags fick jag aka ut dit en sista gang ocksa. Allt gick bra tills det var dags for gruppen att ga ut i oknen och titta pa stjarnorna. Min och Ericas grupp satt tillsammans och nar vi gick ut till dom efter att ha vantat pa de som gatt pa toaletten upptackte vi att de inte hade nagra mattor att ligga pa. Och lasermannen (killen som pekar pa stjarnorna med laserlampa och berattar om dom) stod och guidade en annan grupp!

Sa vi borjade ropa till gasterna att mattorna ar pavag, och ni kan beundra himlen undertiden och titta dar ser ni vintergatan och dar borta ar jupiter! Vi fick inget riktigt svar men reagerade inte utan fortsatte att fortsoka underhalla vara grupper medan vi vantade pa mattor och laserman.

Tills plotsligt en annan guide kommer och ropar EVERYBODY FOLLOW ME! och vi forskrackt upptacker att gruppen borjar ga efter honom. Nej nej, ropar vi, det ar var grupp! No, svarar han, this is Thomson. Och sa haller vi pa ett tag, vi ber gruppen att stanna men de foljer envist efter Thomson-guiden. Och tillslut sager en av gasterna till oss: we are thomsons.

Jaha. Sa vi har alltsa statt i morkret och pratat skandinaviska med Thomsons gaster. Var grupp, upptackte vi kort darpa, stod 10 meter darifran och var mitt i sin guidning av lasermannen.

Sa kan det ga nar solen gatt ner i oknen!!

Vi ses snart :)


Kackerlacka heter Sir-sor på arabiska.


Eller sor-sir. Sar-sor kanske det var? Jaja. Anyhoe.

Anledningen till att jag kom att tänka på det är för att det låg en kackerlacka på mitt golv imorse (läs: kl 16). Som tur var stod städaren utanför och kom på nolltid springande med sopborste och skyffel. Det som är så creepy med kackerlackor är att dom springer så galet fort! Och att de aldrig dör. Det spelar ingen roll att de ligger upp och ner under ett glas i en vecka. De är vid fullt liv när man lyfter på glaset igen. Believe me, I've tried.

I lördag skulle jag sluta jobba kl 12 men hade inte kollat på schemat så noga så jag trodde mitt pass lutade 16.30. Fast det vår så mycket att göra att jag inte lämnade kontoret förrän vid 21. När jag kom till hotellrummet fungerade inte nyckeln och när jag äntligen kom in satt det en gigantisk sor-sir på väggen i min dusch.

Summan av kardemumman blev att jag somnade vid 23, gick upp kl 1 på natten och stod klar utanför receptionen 01.40, redo att åka på endagsutflykten till Kairo.

Var ganska slut igår kväll när vi var påväg tillbaka igen i bussen efter 10 timmars guidning. Till saken hör att jag bara sov 3 timmar natten till lördagen också.

Så! Då tror jag att jag har tillräckligt med ursäkter för att jag ansåg att det var morgon kl 16 idag. Och att jag vaknade kl 14. Och att jag la patience på datorn i typ två timmar. I brist på andra beroenden.

Om två veckor kommer jag förmodligen hem till Sverige igen, och då blir det bättre uppdatering! Men då har jag iofs familjen runt hörnet så det kanske blir lite onödigt. För det verkar som jag har tappat mina andra 3 läsare. :( Var är ni? Im still here!


RSS 2.0