glitter

.

.

Har inte skrivit nåt om det innan men börjar bli riktigt orolig nu. Det är bara så hemskt att se alla bilder från Kairo - staden jag har besökt så många gånger och som jag älskar, trots att den är helt kaos. Nu är det ju bara tusen gånger mer kaotiskt. Jag känner inte igen det alls. Egypterna som annars är så rädda för att stå upp mot dom med högre rang har verkligen gått igång nu. Och jag är glad för deras skull, för att de äntligen vågar stå upp för sig själva och inte bara accepterar allt och rättar sig efter hiearkins ordning.

.

Hoppas bara att det här kommer sluta på bästa möjliga sätt. Om det Muslimska Brödraskapet får makten kan det gå precis hur långt som helst. Landet går, som så många gånger tidigare, en osäker framtid till mötes men den här gången följer världen dem varje steg på vägen.

.

Mina kollegor har evakuerat tillsammans med våra gäster, trots att det har varit helt lugnt i de områden där vi har befunnit oss. Är så sjukt stolt över dom, de har verkligen haft en otroligt tuff säsong i vinter med hajattacker, sandstormar, regnoväder (i Egypten där det normalt regnar 2mm per år) och nu demonstrationer som fick ett drastiskt slut på säsongen.

.

Tankarna går ut till mina egyptiska vänner där landet över. Internet har äntligen börjat fungera igen men det är svårt att få kontakt med alla och flera av dom bor mitt i Kairo. Har en sån ledsen känsla i hjärtat av rädsla för att inte kunna återvända. För att inte få möjlighet att träffa dom igen. Men någonstans känner jag ändå en trygghet till landet och tror inte att turismen kan hållas borta under alltför lång tid.

.

Suezkanalen är stängd. Turister och resebyråer från världens alla hörn drar sig tillbaka. Därmed har landets två största inkomstkällor gått förlorade. Vad gör servitörerna på Musa Rest och White Rose nu? De bodde mitt ute i öknen och livnärde sig på alla turistbussar som stannade på vägen till Kairo för att äta frukost eller dricka kaffe. Vad gör beduinstammen vi brukade besöka varje vecka? Tack vare de regelbundna besöken fick de råd till mat och vatten. Hur klarar de sig nu? Är Khan el Khalilis basar fortfarande öppen? Vad gör alla underbara människor som arbetar för Travco, landets största turist och researrangör? De hade svårt att överleva på den lön de fick, som dessutom användes till att försörja hela familjen - hur klarar de sig nu? Ju mer man tänker på det, desto värre blir det. Det är ju hur många som helst som endast livnärde sig på turism, hur ska de kunna få mat på bordet utan sina arbeten?

.

Jag kan bara önska Egypten det bästa av hela mitt hjärta.

.