glitter

Idag har vi studerat Rio San Juan och Cabarete, surfparadisen som ligger 4 timmar nordvast fran Samana. Vilket innebar att vi suttit i bussen storre delen av dagen men sett vackra vita strander med hoga vagor, hotell med fina poolomraden och allt annat som hor hotellen till plus en liten sightseeing i Cabaretes centrum dar pengarna rok direkt. Jag kopte bland annat tva DVD-filmer for 60sek o lite kokosnotsljus med doft av vanilj.

MEN vi har rad att shoppa for vi bor pa all inclusive-hotell och ater oss matta varje dag plus alla mojliga drycker i baren nar helst vi vill. Forutsatt att vi ar pa hotellet da. Vi har ocksa borjat trana pa gymet, tror vi ar uppe i tre ganger nu och imorgon ska jag och Maria aka ivag till hemlig ort for att forbereda kickoffen pa torsdag.

Trivs jattebra har, det ar mycket vackrare an pa bilderna och vi har ett bra team. Det sorgliga ar att vi kommer mer eller mindre splittras pa sondag nar vi checkar ut fran vart lyxiga hotell och delas upp pa de mindre ortena som hor Samana till. Far se vart vi hamnar nagonstans, jag ar glad bara det finns gym och en trevlig kollega.

Men det spelar ingen roll hur gratis allting ar, det kanns anda inte bra alls att lamna mat pa tallriken nar jag vet att fem minuter harifran bor lokalbefolkningen i hemmagjorda hus av tra och plast, inte alltid med vatten och el tillgangligt. Kan bara inte ga forbi de sma pojkara pa gatan i Samana som tigger pengar eller saljer snackskal som dom hittat pa stranden. Den forsta gav jag en dollar och honom sag vi senare utanfor en glassbar med en stor kulglass i handen och ett jattestort leende pa lapparna, det var helt klart vart det. Den andra fick fem dollar och han blev sa glad att han gav mig tva snackor fast jag sa att jag inte behovde nagot tillbaka.

Manniskorna har ar otroligt fattiga men alltid glada, oavsett hur trotta de ser ut skiner de upp i ett brett leende varenda gang du vinkar fran bussfonstret eller bara ler och sager hola. Och hur hemskt det an kan lata, skulle jag hellre leva fattig omgiven av folk jag alskar an att vara rik och ensam. De ser sa lyckliga ut, sittandes pa trasiga plaststolar med sju barn som leker med en trasig plastboll och har knappt rad med riset de precis atit till middag. Anda sjunger de och dansar och oroar sig inte for morgondagen utan njuter av det som finns har och nu.

Verkligen ett beundransvart land med otroligt vacker natur och manga djur jag inte trodde fanns har, som pelikaner, myrslokar och krokodiler. Det har varit en spannande vecka och manga spannande dagar ligger framfor oss, inbaddade i skummande vagor, surfbrador, bergsklattring, vattenfall och stadsliv. Om exakt en vecka imorgon landar det forsta flyget med vara gaster pa den narmsta av de atta internationella flygplatserna och var illussion av semester suddas ut.

Hasta la vista baby!