Jag älskar departure.


Departure = avgång. Idag hade vi den sista hemresan för oslo, hejdå norrmän, haa de! Men jag körde köpenhamnsbussarna. Jättebra gick det. Har ju berättat om mina misstankar om dålig karma tidigare - dessa misstankar förstärktes idag.

Det började med att min buss var trettio minuter sen. Chauffören hade försovit sig. Det gick ju bra på de första två stoppen, eftersom vi beställer bussarna en halvtimme före första upphämtningen. Men på tredje och fjärde stoppet, som har samma upphämtningstid som de två första (jag vet, jättedumt) så var vi ju inte lika punktliga. Till femte stoppet var vi 45 minuter sena och jag mötte oslo-gästerna som hade upphämtning en timme senare.

Förutom det så gick ju allt bra. Tills jag skulle byta buss. Efter dessa stopp var bussen full och jag skulle byta till en annan och hämta upp fler gäster. På den plats vi beställt bussarna till väntade två bussar. En liten och en stor. För att vara säker ringde jag kontoret och de försäkrade att jag skulle ta den stora bussen.

Så fortsatte upphämtningen och allt gick bra, gästerna var okej med att vi kom sent för jag hade ringt och talat om det för dem. Chauffören var ju en annan historia, honom ska jag skriva raport på imorgon så vi inte behöver han honom igen. Men så kom vi till sista stoppet, hämtade upp den sista familjen och började köra ut mot huvudvägen. Jag hade precis tagit mikrofonen när chauffören stannade bussen och gick ut för att röka.

Han pratade såklart ingen engelska men berättade korthugget för mig att vi skulle vänta på en bil. Vadå för bil, och varför ska vi vänta på den? Vi var redan en timme sena och jag hade ingen lust att låta gästerna vänta längre. Efter några samtal till kontoret visade det sig att jag tagit fel buss ändå - minibussen var min och nu behövde de den stora. Det fanns ingen annan stor de kunde ta och alltså inget alternativ, gästerna fick snällt hoppa ur bussen (som för en gångs skull hade säkerhetsbälten på alla säten och en jättebra mikrofon) och vänta på att byta till en minibuss.

Det blev rätt trångt eftersom vi fick ha bagage inne i bussen när det inte fick plats i det lilla bagageutrymmet och mikrofonen fungerade sådär. Vi hade iallafall en bra chaufför och alla hann med planet, fick förmodligen gott om tid i taxfreen också.

Puha! Älskar flygplatsdagar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0