En hyrbil och sju miljoner foton senare...


Har hunnit med så mycket idag känns det som. Det är nåt med Turkiet som gör att varje dag blir så händelserik, på en vecka händer lika mycket som man behöver flera månader för att uppleva hemma. Har köpt en dagbok iallafall men fortsätter uppdatera här.

Skulle fått en hyrbil men ingen bil fanns att finna så istället tog jag en dolmus (minibuss) till stan som låg 5 minuter bort. Promenerade där i marinan, i basaren och längs kyrkogården tills Cem (inte Jim, hehe) ringde och sa att bilkillen var där. Och under min visit i Kusadasis centrum påmindes jag om hur underbara turkarna är (finns mer att tillägga men det kommer jag nog till en annan gång). När jag tillexempel frågade i en butik med turkish delight om de hade en karta över Kusadasi, svarade mannen nej, och fortsatte direkt utan att tveka "where can you find it... hmmm" och så hjälpte han mig att hitta en närliggande bokaffär där de hade kartor. Inget nej, hejdå, klara dig själv. Nej här kan man snacka serviceminded! Och på ett café jag satte mig vid för att dricka ayran, fick jag sällskap av inkastaren som satte sig mittemot mig med sin tekopp, lärde mig turkiska och visade vart mitt hotell låg på kartan.



Utsikt från cafét. Äntligen får jag höra böneutrop igen! Allah allaah.

Sen hämtade jag hyrbilen och åkte till Serince. En gammal grekisk stad som jag kan berätta historian om en annan gång, men som nu är väldigt känd för sina fruktviner. Köpte hallonvin och granatäppelvin, dom är så goda, och vi kommer ha balkonger i lägenheterna så då kan vi smutta på gott vin och äta god ost och goda oliver! MUMS!

Träffade några kompisar också från i somras =D



Snäll man jag inte minns namnet på och Mehmet, som hade vinprovning för våra gäster i somras.



Ufuk, som jobbade på restaurangen där vi brukade äta lunch efter Efesos. Jättesnäll!

Haha okej vet att jag låter väldigt naiv när jag säger att alla turkar är jättesnälla - har sett andra sidor av dom också och det är därför jag inte vill ha en turkisk pojkvän :) Vilket är synd egentligen, men hur som helst så är många av dom superroliga och pålitliga att ha som vänner. Och jag är gärna deras vän.

Tog massa bilder idag men lägger upp resten på facebook sen. Nu när jag kom tillbaka till hotellet ringde Melih (front office manager hehe, kan liksom inte stava namnen rätt!) och sa att jag hade ett brev i receptionen. Hade tydligen fått det igår kväll men de glömde ge mig det. Där i fanns karta och info om Kusadasi! Så nu ska jag snart ut på stan igen och testa lite nya restauranger som vi rekommenderar. Börjar faktiskt bli lite hungrig.

Har gjort lite annat konstigt idag också, fick liksom en sån frihets-känsla av att köra bil längs vägarna upp över bergen med helt otroligt vackra vyer över havet. Nästan trafikfarligt att ha så fina utsikter, det borde dom tänkt på när de byggde vägen! Hörde mig själv ropa ALLTSÅ ÄR DET SÅHÄR VACKERT PÅ RIKTIGT ELLER!? medan paret som just körde om mig kastade märkliga blickar genom bilrutan. Har snubblat lite i Serince också, de har ju så sjukt branta vägar med hala marmorstenar på. Och när jag skulle knäppa kort på den gamla borgen i Efesos trodde militärerna i bilen framför att det var dom jag fotograferade så det blev lite awkward (ja, jag googlade och det stavas så) de följande fem minutrarna innan våra vägar skiljdes åt. De slutade inte vinka.

Här kommer lite andra fina bilder från dagen!



Längs kustremsan i Kosso-Dosso.



Båtar som lagt till framför Duvön.



Utsikt från restaurangen jag alltid glömmer namnet på. Där Ufuk jobbade i somras.

Nu ska jag fortsätta upptäcka staden. Kendene iyi bak! Betyder ta hand om dig, på turkiska.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0