glitter

Nu får det räcka för ikväll. Ska faktiskt upp sjukt tidigt imorgon för att få massage! Kl 8 ringer mitt alarm. Kommer snooza lite, minst till 8.30 antar jag. Sen måste jag ju faktiskt upp för att hinna i tid.

Har plöjt undan en väg till altandörren iallafall, fick lite klagomål på det, att det inte gick att komma ut längre. Men hallå, om katterna kan så kan ni med! Jaja, nu är det en klar ren gång till altandörren iallafall. :)

Sen måste jag säga att det är ren lyx att kunna dricka rent vatten direkt ur kranen. Minns bara Dominikanska Republiken, där barnen stod uppradade längs vägen varje lördag med tomma bunkar och väntade på vattenbilen. Här har vi en glassbil, där har dom en bil som kör runt i byn med en stor vattenslang och försörjer familjerna i träskjulen med dricksvatten. Ibland räcker det inte till alla hus och i vissa byar finns ingen vattenbil utan barn och vuxna går fem kilometer in i djungeln där närmsta vattenkälla finns.

Det är läskigt hur snabbt man glömmer, hur bra vi har det.

Samtidigt undrar jag lite vem som har det bäst. För här är vi, med mat och dryck i överflöd. Vi kan gå på gatan utan att bli nedslagna (okej, det händer, men inget man förväntar sig precis). Vi kan shoppa efter att lönen kommit, vi kan unna oss massage och utekvällar med dyra drinkar. Men är vi lyckliga? För vi vill ju hela tiden ha mer. När blir man egentligen nöjd? Hur ofta känner man att man faktiskt inte behöver mer?

Sen har vi dessa fattiga familjer som lever i plåtskjul som de själva byggt, med tak av palmblad och tio ungar. De vet inte hur de ska få middag dagen efter men de funderar inte över morgondagen. De äter det de har för kvällen och dansar tillsammans när maten tagit slut. Skjulen är bara till för att sova i, på dagarna är alla utomhus. Barnen lär sig att klättra upp i palmerna och hämta kokosnötter, de lär sig att fiska och plocka snäckor på stranden som de kan sälja till turister för en dollar.

Och de ler alltid. Varenda gång man vinkar till dem skiner de upp. När man fotograferar dem blir de överlyckliga och hur fattiga de än är, säger de aldrig nej till en extra middagsgäst.

Jag tror vi har en hel del att lära här!

Pussnatt. v